Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument.

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hårdare affärsklimatet väljer många företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltäckande affärssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvärdera vilken nytta en organisation får av ett sådant system behövs det lämpliga analytiska ramverk. Trots att det finns ramverk för denna typ av utvärdering, råder brist på lämpliga utvärderingsverktyg. En ny utveckling på marknaden för dessa system är webbaserade ERP-system. Systemet köps istället som en tjänst, där systemet finns på en server hos tjänsteleverantören.

Webbaserade system har tidigare kunnat beskrivas som relativt okomplicerade webbsidor och utvecklingsarbetet har många gånger varit ostrukturerat. Systemen har med tiden blivit mer komplexa och webbmiljön har övergått till att bli en plattform som kan stödja alla aspekter av organisatoriskt arbete. Vi vill i denna uppsats ge en inblick i utvecklingen av webbaserade system. Litteraturen beskriver olika faktorer som påverkar utvecklingsprocessen. Vi kommer att belysa ett antal av dessa faktorer samt åskådliggöra hur utvecklaren arbetar för att ta hänsyn till dem.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för, samt belysa och jämföra hur små företag som har både fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försäljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien är utformad som en jämförande fallstudie där sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats är små produktföretag som bedriver försäljning via både en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats är alla belägna i Kalmar eller på Öland.Kundrelationer är en väsentlig del för alla små försäljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det är därför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Det här arbetet tar upp modellering och skulptering riktat mot webbaserade 3D spel samt texturerings processen och hur man kan arbeta med optimering.Syftet med arbetet är att undersöka om och när det är användbart att utnyttja digital sculpting för detaljering eller skapande av meshes samt vilka avväganden som måste göras..

Detta är ett 10 poängs examensarbete på C-nivå vid Karlstads Universitet. Målet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest så att det också kan användas för duggor. Säkerheten skulle förbättras så att studenter blir tvungna att logga in med användarnamn och lösenord när de ska skriva duggor. Resultaten från de studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade också som mål att låta studenter testa systemet och att låta dem fylla i en enkät med frågor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor.Det resultat vi har kommit fram till är ett system som både hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv.

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen.

För att effektivisera säkerhetsintroduktionen för anställda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kärnkraftverk och LKAB är exempel på företag som satsat på denna utbildningsform. Dessa båda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien är att undersöka användbarheten av dessa utbildningar ur ett användarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om människa-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgångspunkt i dessa teorier.

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..